Kazutaka Kodaka pratar om slutet i Danganronpa V3: Killing Harmony - artikelillustration Publicerad:
Av:

Kazutaka Kodaka pratar om slutet i Danganronpa V3: Killing Harmony

Igår var det ett år sedan Danganronpa V3: Killing Harmony släpptes i Japan. Spelet släpptes i resten av världen i slutet av september och har delat Danganronpa-fansen i två läger efter det kontroversiella slutet.

Något som Kazutaka Kodaka, Danganronpas skapare, uttalade sig om i en serie numera raderade tweets i samband med detta jubileum. De finns i engelsk översättning här och följer i svensk översättning nedan. Det säger nog sig självt att de innehåller en hel del spoilers.

Eftersom det är V3:s födelsedag i dag kommer jag skriva några spoilertweets som raderas efter en halvtimme. Alltså, har du inte spelat spelet, håll dig borta de kommande trettio minuterna ~!

Jag skulle säga att min favoritdel av V3 är när man återbesöker mysteriet från kapitel ett i kapitel sex. Jag skrockade rätt ordentligt när min kompis spelade och frågade "Kan den här saken verkligen träffa målet så lätt?"

Det jag gillade med Akamatsu som V3:s protagonist var hennes envishet i att "vägra dödslekar i alla former", något som Dangan aldrig haft förut. Samt konsekvenserna det gav.

Folk säger alltid till mig att kapitel fem var bäst, men det jag egentligen vill höra om är kapitel sex! Jag ville inte höra att det blev sämre mot slutet. Jag ville att det skulle röra upp spelarens känslor lika mycket som [Danganronpa] 1 och 2 gjorde. Det är ju ändå det Dangan prioriterar först och främst, det är vad jag gillar och det är det bästa jag kan göra.

I de tidigare Dangan-spelen hejade du på Naegi och Hinata när de hade de jobbigt på ett objektivt sätt, men här ville vi ändra spelarens plats i det stora perspektivet. Jag ville att spelaren skulle dela Saiharas känslor. Därför var idén att få spelaren att känna samma förtvivlan som honom.

Saihara föll i förtvivlan när han insåg att allt var fiktion. Men även om allt var fiktivt är hans känslor kring vad som hänt och kärleken till de andra karaktärerna verkliga, så hur det förändrade honom var också verkligt. Genom att bekräfta detta blir spelaren en del av Saiharas vederläggning.

I [Danganronpa] 2 gör Hinata och Nanami den sista vederläggningen tillsammans. Det jag ville i detta spel var att Saihara och spelaren skulle göra det på samma sätt.För att det bara är fiktion?Fiktion kan ändra världen. Fiktion är bara påhitt?Det finns inte?Jo, det finns. Jag kände det nyss.

I slutändan knyter detta an till seriens tema som helhet. Anledningen att jag inte visade världen utanför i Danganronpa 1 var att hopp och förtvivlan finns inte på utsidan, de definieras i ditt huvud.Samma sak med sanning och lögner.Samma sak med fiktion och verklighet.Vad är sanning och vad är lögn? Vad är verklighet och vad är fiktion?Din hjärna avgör om du tror du blev lurad eller inte.

Folket på utsidan representerar inte spelaren heller. Det var bara det att det var en svår situation där det skulle bli tråkigt om det inte kändes verkligt, så jag överdrev den lilla delen som kopplar det till spelaren. Men så kan det väl inte vara, Danganronpa är väl inte lika populärt som i storyn, eller hur? lol

Aja, jag tror de flesta som blev chockerade chockerades av Shiroganes ord, men ni kan inte bara ta det skurken säger som sanning, hörni! Säg emot det tillsammans!

Shirogane är en av mina favoritkaraktärer, men att se henne allra sist i popularitetsrankingen... betyder att hon verkligen stack ut! Hennes allra första replik är att hon säger att hennes favoritavsnitt av Kiteretsu [Doreamon i engelska versionen av spelet, skribentens anmärkning]  är nummer 53 och det var menat att var en ledtråd, men tror ni inte att hon helt enkelt sa det bara för att hon var nervös? lol

För att vara ärlig så anade jag att det skulle finnas en massa personer som inte håller med mig. Samt folk som skulle se sig själva som världen utanför. Ni vet. Men jag kunde inte komma på någon annan vederläggning än det som skulle passa finalen.

Folk har redan frågat mig "Har du dödat Danganronpa?" men jag tänkte på det i en annan dimension. Spelet är över, men om karaktärerna en gång levde ens för ett ögonblick så fortsätter handlingen i var och en av er. Eller, ni vill att den ska fortsätta, iallafall. Det är så fiktion ändrar verkligheten, hur fiktion ändrar världen.

Hur ska jag säga detta... jag gör ett spel och när jag är klar med det så går jag vidare, men jag hoppas att ögonblicken jag skriver blir eviga inuti någon, särskilt när jag gör en epilog.

Jag önskar att jag kunde ha sagt det bättre, men ni vet hur det skulle bli."Varför?Varför kan jag inte göra rätt?!Och sen fortsatte han leta efter svaret på sin fråga"Slut.

De ilskna människorna kommer skrika "Käften, sopa!" snart (stor sannolikhet att de redan gör det, så jag kommer inte läsa era svar!) så jag raderar alt om fem minuter. Raderar alla er som läste denna tweet, alltså!!

Om du har spelat Danganronpa V3: Killing Harmony, vad tyckte du om slutet?

Kommentarer

Megani3 månader sedan

Jag tyckte slutet var intressant men synd för att idén med att dom var de enda människorna kvar var klart mer galet

gitaroo_man3 månader sedan

Slutet var verkligen speciellt. Men jag tror jag gillar det.. Inte riktigt bestämt mig än ang det.

Jocke Andersson3 månader sedan

Tyckte slutet var briljant då det var så sjukt oväntat och verkligen något jag inte var beredd på. Hela sista kapitlet där spelet ballade ur fullständigt kommer nog vara ett av de starkaste spelminnen jag kommer ha.

Däremot så tycker jag prologen var allra bäst, av nästan samma anledning. Jag var bombsäker att Dold text: Kaede var huvudkaraktären och det var henne man skulle få spela som i hela spelet. Först var jag besviken på prologen, men efter ett tag insåg jag verkligen hur häftigt det var. Det är något jag inte varit med om förut.

Men jag säger samma som jag skrev kvällen jag klarade det, jag kan tänka mig att spela om Dangan 1&2 nån gång framöver, men 3:an är och förblir en engångsupplevelse.

Muppbuss3 månader sedan

Jag gillade inte slutet, men det är mer generellt att jag inte gillar när man bryter fjärde väggen i slutet på det sättet. Varför har jag spelat ett (riktigt bra) spel i ett stort antal timmar bara för att få hela storyn förstörd i sista akten?

Men å andra sidan så förstår jag inte vad Kodaka pratar om i sina tweets heller, det är bara obegripligt. Eller så har han 100 poäng mer i IQ än mig, vilket är fullt möjligt...

Däremot kan han inte mena allvar med att "Shirogane är en av mina favoritkaraktärer", karaktären med minst personlighet i hela spelserien.

Alexander Rehnman3 månader sedan

Muppbuss:

Däremot kan han inte mena allvar med att "Shirogane är en av mina favoritkaraktärer", karaktären med minst personlighet i hela spelserien.


Det är samma man som skapade Miu Iruma som en karaktär som skulle bli hatad.

Gissningsvis har han en helt annan syn på sina karaktärer än vad fansen har [crazy]

Muppbuss3 månader sedan

Alexander Rehnman:

Gissningsvis har han en helt annan syn på sina karaktärer än vad fansen har [crazy]


Ja det verkar ju så... Han skulle nog själv kunna vara en karaktär i Danganronpa med dryga kommentarer som:

Alexander Rehnman:

Hennes allra första replik är att hon säger att hennes favoritavsnitt av Kiteretsu [Doreamon i engelska versionen av spelet, skribentens anmärkning] är nummer 53 och det var menat att var en ledtråd, men tror ni inte att hon helt enkelt sa det bara för att hon var nervös? lol


Joråsatt, känn inte att du behöver förklara mer Kodaka, alla fattar precis. [bigsmile]

Kommentera